Så här står det i Aftonbladets ledare (https://www.aftonbladet.se/ledare/article18682838.ab) … ”För en yrvaken vänster blir uppgiften nu att fylla den nya tron på staten och ett starkare samhälle med innehåll: jämlikhetsreformer, investeringar i utbildning och bostäder, skydd av individers rättigheter och smarta regelverk som förhindrar monopol och korruption. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg detta: En del av rädslan för den starka staten var befogad. En del av kritiken också. Att staten är på väg tillbaka vet vi. Vad den kommer att användas till återstår däremot att se.” Bra skrivet men att städa upp i denna röra tar sin tid. Frågan är om viljan finns. För har det egentligen någonsin funnits en demokrati där inte monopol och korruption har ingått. Problemet med dagens politik är att den har förvridits kraftigt åt fel håll. Att privat monopol skulle vara bättre än statligt är en lösning som bara passar alliansens vänner då de fyller sina fickor. Förlorarna blir folket.
De som vill se vad alliansens företrädare har röstat emot och ja till kan läsa av nedan. Det är inte mycket som de har haft del i av vad arbetarrörelsen har kämpat fram. Tvärtom, det visar bara hur kallt (cyniskt) de ser på den vanliga medborgaren i Sverige. (ww.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Partidistrikt/sodraalvsborg/Folkrorelse/Moderaternas-agerande--historiskt/)
Moderaternas agerande -historiskt. Det finns även en film på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=O8VW2YQJhhE
Här kommer några årtal kopplat till hur Moderaterna och deras föregångare, agerat i Riksdagen
1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1927: Nej till folkskolereform.
1931: Nej till sjukkassan.
1933: Nej till beredskapsarbete.
1934: Nej till a–kassa.
1935: Nej till höjda folkpensioner.
1938: Nej till två veckors semester.
1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
1946: Nej till fria skolmåltider.
1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
1947: Nej till allmänna barnbidrag.
1951: Nej till tre veckors semester.
1953: Nej till fri sjukvård.
1959: Nej till ATP.
1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
1963: Nej till fyra veckors semester.
1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
1976: Nej till femte semesterveckan.
1983: Nej till löntagarfonderna.
1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom just moderaterna.
2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
2006: Nej till gröna jobb.
2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
2006: Nej till höjd a- kassa.
2006: Ja till sänkt a-kassa.
2006: Nej till höjd sjukersättning.
2007: Ja till sänkt sjukersättning.
2008: Ja till FRA-lagen
2009: Ja till IPRED-lagen
Att moderaterna röstade ja till FRA lagen är inte så konstigt. Att avlyssna meningsmotståndarna är ju ett perfekt sätt att hålla koll på folket och deras åsikter. Under kalla kriget var högern starkt emot avlyssning av folket i forna öststatsländer. Numera går det bra att avlyssna folket då det är ”rätt” makthavare som håller i avlyssningsapparaten. Tiderna förändras… Så här står det i Wikipedia ang. FRA-lagen… Den brittiska journalisten och författaren Duncan Campbell hävdade i en intervju med DN att dokument som Edward Snowden offentliggjort visar att FRA-lagen kom till efter ett internationellt samarbete mellan USA, Storbritannien och Sverige. I intervjun säger Campbell: "När man lägger samman alla pusselbitar blir det tydligt att Sverige arbetade ihop med USA och Storbritannien i syfte att skapa nya lagar för massövervakning på nätet. Sveriges nya lagar 2008 sammanfaller med den så kallade Fisa Amendment Act i USA som vi nu vet användes för att öppna hela den amerikanska delen av internet för övervakning. I Storbritannien föreslogs liknande lagar men de stoppades. Övervakning på internet förekom även dessförinnan men i mindre skala och med lägre kapacitet. Den samordnade planen att legalisera underrättelsetjänsternas tillgång till internet genomförs runt 2008 och fler länder följer sedan efter." Campbell säger också att Sverige idag är en lika viktig samarbetspartner vad gäller internetövervakning för USA och Storbritannien som Israel.